Samma här, väldigt svårt att bara välja en film. Finns ju många bra filmer och jag har säkert inte sett den bästa ännu, finns säkert en massa bra filmer som jag inte sett. Men jag älskar ju alla Beck-filmer och Wallander och så vidare. De är sjukt bra. Mikael Persbrandt är ju min största idol och jag har ju fått träffa honom irl, snacka om lycka! Hm, men finns ju många mer bra filmer. Älskar ju svenska filmer och finns vissa som jag kan se om och om igen utan att tröttna. Ex på en sån film är Före stormen. Den har jag sett miljarder gånger och den är lika bra varje gång. Alla älskar Alice är också en sån där sjukt bra film som man kan se om och om igen. Hm, när jag tänker efter så har jag sett så mycket filmer genom tiderna. Älskar även tv-serier som tex skilda världar, tre kronor, rederiet, andra avenyn, en ängels tålamod mm mm. Ja det finns mängder med bra serier, speciellt svenska.

Titanic är ju såklart också en sån där superbra film som man kan se massa gånger. Den är sjukt bra och jag tror nog att de flesta har sett den! Åh så bra den är. Älskar ju också romantiska filmer och komedier. Beror helt på vilket humör man är på. Är man trött så slänger jag på en svensk film eller serie för att slippa läsa texterna och kanske kan blunda lite och ändå lyssna på vad de säger. (Jag är inte så jätteduktig på engelska.)

Men en bra film som är värd att nämna är ju Ladder 49, sjukt bra. Och bra med sådana filmer där det är en massa snyggingar med i eller det räcker ju iofs med en bara han är tillräckligt snygg. Som i Skruvan den som Beckham är ju Jonathan Rhys Meyers såååå snygg! Åh kommer ihåg den tiden då jag kollade efter en massa snygga killar i filmer och sökte på internet och bara dog lite framför datorn. Då var man inte så gammal  och gud vad man drömde sig bort haha.

Uj vad mycket filmer jag har som jag inte sett, säkert tusentals ;)

Är jäkligt svårt att bara välja en låt, har mängde av låtar som jag bara älskar. Det går i perioder. Men visst har man låtar som man alltid kommer att ha som favoritlåt som man aldrig tröttnar på, som tex Tired of being sorry med Enrique Iglesias. Glömmer aldrig när jag lyssnade på den första gången. Det var när jag åkte i Fredriks bil för första gången och då hade han bränt en skiva och då var denna låt med. Jag blev precis tyst och kände en inre lycka inom mig. Då visste jag att jag var kär, riktigt kär. Det blir väl så att man förknippar låtar med olika händelser eller upplevelser. Men just nu så är min favoritlåt: Ten miles med Infernal. Den är så grymt bra. Det värsta med mig är att jag nästan lyssnar sönder låtarna eller jag lyssnar på dem om och om igen, si så där 10 ggr per dag eller så.

En annan låt som jag bara älskar är en låt från Melodifestivalen år 2000. Då var det riktigt bra låtar men fastnade för speciellt en. Vi lever här vi lever nu med Guide. Jag bara älskar den! Det har gått flera år sedan jag hörde den men så häromdagen så lyssnade jag på den och massa minnen kom tillbaka. Åh det finns så många grymt bra låtar. Egentligen skulle man gjort upp en speciellt mapp och lagt in de låtarna som man bara älskar genom tiderna för att få alla sina bästa låtar på ett och samma ställe.

Lyssna på denna och njut!

är helt underbar! Jag har en stor och härlig familj med en himla massa låtsassyskon och låtsaspappa & mamma. Jag trivs verkligen med att ha bonussyskon och bonusföräldrar. Min familj består då av min pappa Örjan, mamma Susanne, syskon: Jakob och Tobias, halvsyskon/låtsassyskon: Sara, Nathalie, Jennifer, Benjamin och Johannes, låtsaspappa: Wiggo och så låtsasmamma: Elin. Ja det var nog alla, tror jag. När vår katt Findus levde så räknades ju såklart han  också in i familjen och det gör han iofs fortfarande fastän han inte lever. Saknar honom så grymt mycket. Fredrik min sambo tillhör ju också såklart min familj. Utan en familj skulle man vara så himla ensam och det skulle kännas meningslöst, för familjen är ju ändå den gruppen som står en närmast. Men det är ju faktiskt så att det finns personer som inte har någon familj kvar, lider verkligen med dem. Ja vad ska man skriva, räcker väl med att jag har världens bästa familj och jag älskar er alla! Ni betyder så mycket för mig.

I framtiden drömmer jag om en stor och härlig familj. När jag ser på familjen annorlunda så bara känner jag att jag också vill ha massa barn, men jag vet inte. Kanske inte tio barn men fem kanske haha. Men tror inte Fredrik vill ha så många barn och kanske inte jag heller efter att ha fött sitt första barn, men vem vet. 

Sitter och väntar på att kl ska bli 00 så man kan kolla kontot och se hur mycket pengar man fått, spännande! Så underbart att jobba och sen få belöningen;) Imorgon blir det att shoppa loss på Väla eller shoppa loss och shoppa loss, ska hålla i pengarna och handla det mest nödvändigaste inför resan. Hoppas att det inte är skitmycket folk bara, inte kul då. Men vi försöker att åka iväg skapligt så vi hinner dit innan folket har slutat jobbet.

Ibland känner man inte för att blogga och ibland känner man verkligen för att blogga och jag har en sån tid just nu när jag verkligen känner för att blogga. Så mycket roligare när man har lusten till det och inte bara gör det för att man ska, blir så tråkigt då. Ja ni fattar!

För att tiden ska gå lite fortare kan jag ju ta och skriva om ett till ämne!

Skrev visst lite fel på rubriken på förra inlägget. Ska ju såklart vara FRAMTIDSDRÖMMAR/PLANER! Missade visst D:et! Sånt som händer. Ville bara poängtera!

Tänker ofta på hur min framtid kommer se ut och jag tror och hoppas att den kommer att se ljus ut. Jag har ju ändå kommit en bit på vägen. Jag har flyttat hemifrån, jag har ett fast jobb, jag har träffat min stora kärlek mm. Känns väldigt bra att man ändå kommit en bit på väg. Och något som känns bra är att jag träffat en kille som jag verkligen älskar och som jag trivs ihop med. Vi har jätteroligt tillsammans och vi känner verkligen att vi är gjorda för varann. Det tog ju ett tag att hitta honom, men till slut så stod han där   Jag hoppas ju verkligen att det alltid kommer att vara vi och att vi ska bygga upp en framtid tillsammans.

Om något/några år vill vi ju ha barn och det är ju en stor grejj. Längtar verkligen, men just nu känner jag mig nog inte redo för det utan jag vill jobba lite och se vad som händer. Jag skulle nog vilja ha 3 barn eller så, men det vet man ju aldrig. Men absolut minst 2 st. Skulle själv inte tycka det var roligt att vara ensambarn och inte ha några syskon. Jag skulle ju också vilja bo i ett stort fint hus och ha två bilar (varsin) -en familjebil och en vanlig liten bil. Jag skulle också vilja ha en katt och en hund vore ju också mysigt. Men en katt bara måste jag ha! Sen vill vi ju såklart ut och resa en del och se så mycket som möjligt. Det är väl därför vi kanske inte vill ha barn just nu utan att man vill hinna med lite innan och resa lite kanske och så. Ja det är väl ganska vanliga framtidsdrömmar jag har men det är ju så livet ser ut. Sen får man inte drömma för mycket för man ska ju kunna förverkliga sina drömmar också. Klart att man drömmer ibland om att man skulle ha en massa pengar och ha värsta huset och en massa dyra bilar, men skulle vi vara lyckligare för det? Nä, det tror jag inte. Om jag skulle ha för mycket pengar skulle jag nog bli knäpp till slut. Hur roligt är det att handla allt man vill ha och aldrig längta efter något.

Angående jobb så hoppas jag att jag kommer i framtiden att utbilda mig till något "bättre" och verkligen jobbat med något som jag trivs med och tycker är jättekul. Jag hoppas ju också så klart att F ska få ett fast jobb och att han också ska hitta ett yrke som han trivs med.

Man tänker ju ofta på framtiden och så, men man får nog också ta det lite som det kommer. Man kan ju inte planera allt ju, lite överraskningar också!

Att bygga en framtid tillsammans med dig älskling, är det bästa för mig!   

Jag är ju undersköterska och har i några år efter studenten hoppat runt på en massa olika ställen. Först var det olika ställen i Bbg, hemtjänst osv. Trivdes kanonbra. Men sen var det ju så att jag träffade min stora kärleken. Det blev ju då att jag flyttade till Ljungby där jag också hoppade runt lite och jobbade på olika hemtjänstgrupper. Trivdes bra men inte lika bra som i Bbg, men kan ju ha att göra med att man inte kände någon i Ljungby eller kände till själva stället. Det var så främmande men jag fick verkligen ut massor av mitt arbete där som jag burit med mig till nästa ställe.

Efter att ha bott i Bbg och i Ljungby så flyttade vi till Jönköping där jag gick arbetslös ett tag men så sökte jag sommarjobb på psyk på lasarettet och fick det jobbet. Det var då det började kan man säga. Till en början kände jag mig väldigt osäker och allt var så annorlunda mot mina tidigare jobb. När man kom in mer i arbetet och lärde känna personalen mer så kändes det betydligt bättre. Då var man mer en i gruppen. Jobbade hela sommaren och sen hade jag ledigt några veckor men sen fick jag några nattpass och efter det så har det bara fortsatt med jobb. Fick ett vik där på 5 veckors nattarbete vilket jag trivdes kanonbra med och pengarna rullade in som de skulle och jag kände mig behövd. Men jag kände ändå att jag ville ha något mer fast och veta hur man ska jobba och så. Så jag sökte ju massa andra jobb och fick gå på en del intervjuer som inte direkt ledde någon stanns. Men sen till slut där innan jul eller i mitten av december så fick jag ett telefonsamtal från Bankeryd. Hade ju tydligen sökt en tjänst där vilket jag inte hade så jättemycket koll på för jag hade sökt så himla mycket jobb. Jag blev iaf kallad på intervjuoch jag var väl till en början lite skeptisk till att det låg så långt bort men intervjun kändes jättebra och jag bara tänkte: det här jobbet vill jag verkligen ha! Och så blev det ju också. Min magkänsla trodde rätt.

Så nu är jag på ett äldreboende i Bankeryd inom demens. Jag var aldrig direkt orolig av att börja på ett helt nytt ställe där jag inte kände någon utan jag var coollugn vilket inte är så likt mig. Eller jo nu för tiden så stressar jag inte upp mig för så mycket eller blir orolig innan, jag tänker bara att jag ska klara det och det har funkat. Bara första dagarna kände jag att här kommer jag trivas och det gör jag verkligen. Äntligen äntligen har jag kommit rätt! Efter att hoppat runt så mycket och försökt att få något mer fast jobb så har jag äntligen fått det. Helt underbart. Kan fortfarande inte tro att det är sant, får den tanken ibland. Och när hon ringde och berättade att jag skulle få tjänsten så visste jag inte vad jag skulle göra, hela jag skakade och jag bara skrek inombords av glädje men då kunde jag även känna en liten liten oro inom mig. Visste ju inte om jag skulle trivas eller hur det skulle vara, allt var helt nytt. Men det intrycket jag fick på intervjun var så bra och det var verkligen så. Så idag går jag på mitt schema, jag är en i gruppen, jag har rätt till semester och jag är någon. Jag är Johanna som jobbar på Vårbacken på Ekåsens äldreboende:) Asså känslan av att tillhöra en grupp är ju helt underbar. Och personalen där är verkligen helt underbara, så trevliga, så välkomnande. Känns som jag typ varit där i flera år och det tyder verkligen på att de verkligen har släppt in mig i gruppen och räknar mig som en av dem. Att trivas med personalen är verkligen a och o, funkar man inte ihop så funkar typ inget.

Oj, blev ganska mycket om detta. Känns skönt att man ändå är ganska ung och har hunnit göra en del och testat på olika jobb för att få lite kött på benen och veta vad man vill här i livet. Och också se att det finns folk som verkligen behöver hjälp. Men jag kan inte säga att jag är helt säker på att jag alltid bara vill jobba som undersköterska men för att veta det måste jag jobba lite till och tänka efter. Jag behöver inte bestämma mig idag utan när jag känner att jag vill något mer och blivit lite äldre. Ett påstående som verkligen stämmer: Alla människor är lika mycket värde och har rätt till en bra vård och ett trevligt bemötande! (Så tycker iaf jag)!

Ja nu är det helg, iaf för min del. Ledig fram till måndag nu, riktigt härligt. Sitter hemma hos svärföräldrarna nu och slappar lite framför datorn. Har precis varit ute på en härlig promenad, solen tittade ju fram men när den gick i moln blev det plötsligt jäkligt kallt, burr! Känner verkligen mig hemma här, skön känsla. Imorgon ska vi ta och åka till Väla -shoppingvaruhus i Helsingborg. Ska bli mysigt. Lönen kommer ju in imorgon;) Blir väl kanske att vi käkat lite där också, det brukar vi göra. Sen har vi inte så jättemycket annat planerat. På lördag eller imorgon kväll blir det säkert att träffa F och kanske planera resan lite mer.

Igår blev det visst inget bloggande, dagen den gick ändå. Åkte iväg lite tidigare igår innan jobbet och kollade runt lite i Bankeryd, väldigt fin liten by eller vad man ska kalla det. Skulle lugnt kunna tänka mig att ha ett litet hus där. Men hus ligger nog lång fram i tiden eller vem vet, trodde aldrig att jag skulle ha fast jobb som nu och här sitter jag med ett fast jobb, så man vet ju aldrig. Trodde ju typ det skulle dröjja minst flera år innan jag skulle få ett "riktigt" jobb, men så var inte fallet:) Var en bra dag på jobbet igår också, trivs så himla bra.

Nä har inte jättemycket mer att skriva om. Blir kanske att skriva om ett ämne idag för det var ju ett tag sen sist. Ämnet "resa" kommer jag skriva om sen efter att vi varit i Florida för jag vet att det kommer bli den bästa resan någonsin.